En kinesisk visdom säger ”När vägen tar slut förändra dig då. När du har förändrats tar du dig igenom”. För det mesta är det svårt att förändra koppen, den är liksom svår att bygga om, men vårt sinne kan vi förändra, där finns möjligheter. Vi kan inte förändra världen, men däremot vår reaktion på den vilket också påverkar vårt handlingsmönster.
I Bergs bok: Smärtförvandling. Om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter dem, skriver han:
”Vi känner inte själva verkligheten, vi måste göra oss en egen tolkning av den. Var och en får hålla sig med sin version av verklighet och den skiftar och förändras under hela livet. Den modell av världen som vi reagerar på finns inom oss och ingen annanstans.”
Mindfulness är en meditationsteknik som antas kunna minska flera olika kliniska och icke-kliniska problem inklusive stress. Enligt läkartidningen är korttids- effekterna av mindfulnessmeditation på friska personer överlag positiva, vilket antyder att meditationen kanske kan förhindra insjuknande i stressrelaterade tillstånd. Det finns ännu inga publicerade studier som stöder detta förmodande, och behovet av studier över längre tids förebyggande åtgärder är uppenbara.
Mindfulness som stressprevention
Mindfulness eller medveten närvaro, att leva i nuet, innebär att vi hittar ett tillstånd inombords där vi för en kort stund inte är låsta av vår situation. Exempelvis när vi lagar mat och stannar kvar i den stunden, tänker enbart på vad vi gör här och nu, på den maten i den stunden och låter vår simultankapacitet ligga i idé. Vi låter vår hjärna vila i ögonblicket och gå helt upp i det vi gör för stunden. Ett annat exempel är när vi går en promenad, där vi njuter av ögonblicket, av varje sekund av det gröna växternas läkande effekt, vi är där,
här och nu.
I teorin låter det enkelt men är inte helt lätt att göra i verkligheten. Medveten närvara handlar om att vi för ett ögonblick får möjlighet att komma i kontakt med vårt inre jag i form av vad vi tänker och känner. Att tänka på det som varit, eller ens framtiden genererar energiläckage på sådant vi inte kan påverka. Att oroa sig för framtiden eller tänka surt om det som varit är ett slöseri med energi. Genom att vara medvetet närvarande lär vi oss att acceptera och bearbeta obehagliga känslor. Vi får också ett nytt perspektiv på den situation vi befinner oss i vilket gör att vi lättare kan hantera den.
Mindfulness är ett sätt att vara som innebär att man tränar förmågan att vara närvarande i nuet. Varför bör vi göra det? Jo, det är i nuet som vi styr vi våra liv, vi kan inte göra något åt det förgångna, det som varit och heller inte framtiden, men nuet har vi möjlighet att få kontroll över. Medveten närvaro handlar om att vi uppmärksammar vårt handlande men framförallt det kognitiva – det vill säga våra tankar men också våra känslor och hur det påverkar oss i vardagen.
Mindfulness – en form av coping
Mindfulness kan ses som en copingstrategi, där vi genom träning av uppmärk- samheten och förmågan att vara medvetet närvarande, på sikt kan få positiva konsekvenser för hur man kan hantera både känslor och tankar så kallad känslo- fokuserad coping/emotionell coping. Det är enbart det att vi tänker som är av betydelse i mindfulness-meditationen. Det vil säga inte innehållet i våra känslor och tankar eller ens i vilket sammanhang vi tänker/ känner som vi gör. Mindfulnessträningen går ut på att träna vår förmåga att medvetet vara uppmärksam utan att tolka, värdera och försöka förstå sammanhangen intellektuellt.
Mindfulness kan också vara en grund för utvecklandet av andra copingstrategier än de man haft tillgång till tidigare.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om medveten närvaro, coping, stressprevention, meditation, mindfulness
Inspirationskällor:
Berg, E. (2002). Smärtförvandling. Om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter dem. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02243-3.
Läkartidningen. Mindfulnessmeditiation, nygammal metod för att linda stress
Andra copingstrategier
Förutom mindfulnessträningen som copingstrategi finns det en hel del andra metoder. Coping är ett samlingsnamn för olika strategier – kognitiva och emotionella strategier – som används av en person för att klara av, tolerera, reducera eller minimera yttre och inre krav samt konflikter mellan dessa båda.
- Fysisk coping – sömn, massage, beröring, rörelser – all form av motion
- Hjälpsökande coping – stöd i olika former, socialt och professionellt, stödgrupper.
- Kunskapssökande coping – Informationssökande
- Kompensatorisk coping – olika strategier för att kompensera ett funktionshinder et etera (det som vi hsk gör hela tiden….).
- Gestaltande coping – teckna, måla, drama
- Verbal coping (samtal).






om psykologi, juridik och handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på väg mot rehabsamordnare. Så något föll tydligen rätt på plats i testet. 






