Motsatsen till kärlek av Julie Buxbaum

Minns inte i dag varför jag köpte Julie Buxbaums pocket Motsatsen till kärlek.  Kanske var den framsidan av ett hjärta, men troligtvis var det lusten att upptäcka genren chic-litt och titeln lockade mig. Självklart kan det också vara själva storyn i sig.

Det var hur som helst i somras någon gång den köptes och tyvärr glömde jag bort den tills i förrgår kväll. Då plockade jag fram den och skulle läsa, men den kändes märkligt bekant och det visade sig vara så att den läste jag så sent som i augusti.

Storyn då? Jo, det är en varm berättelse om hur vi slåss mot våra inre demoner och rädslor bland annat de vi har i relationer. I Julie Buxbaums debutroman inleds historien om Emily med att hennes pojkvän ska fria – som hon i vart fall tror – vilket gör att hon abrupt gör slut och det här är början till då hennes liv rasar samman. Handlingen skildrar hur Emily tappar fotfästet både i arbetsliv som privat, hur hon kämpar med sig själv, vem hon är och vad hon vill.

Vad är styrkan i boken? Språkligt är den helt OK, dialogen är rapp och humor lyser igenom överallt, lättläst roligt och innerligt. Men det som berör är relationerna som skildras särskilt den Emily har med sin åldrige farfar med den kärlek och innerlighet som förmedlas. Det är äktheten och djupet i karaktärerna som gör boken – tillsammans med språket blir det en oslagbar kombination. Julie Buxbaum vägleder sina läsare genom smått otroliga händelser – humoristiska och ibland alldeles galna. För förvisso är Motsatsen till Kärlek en fiktiv berättelse men skildringen i alla ”ågren” och hur allt tycks gå baklänges och inte följer ens väg, känns äkta.

Är motsatsen till kärlek hat? eller likgiltighet? det får jag inte veta, men vad jag däremot är säker på är att jag gärna läser fler böcker av Julie Buxbaum. Den får fyra stjärnor

Bokfakta:
Buxbaum. J. (2009). Motsatsen till kärlek. Stockholm: Pocketförlaget. ISBN 978-91-86067-24-3. 301 s. (eget pocketex).

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Julie Buxbaum, chic-litt, Motsatsen till kärlek, relationsroman

Djävulen bär Prada av Lauren Weisberger

Andrea Sachs är nyutexaminerad litteraturvetare och vill inget hellre än att arbeta journalistiskt och ramlar på jobbet som assistent åt Moderedaktören Mirandas försteassistent, för som det framställs av personalhandläggaren i boken, ” miljoner kvinnor skulle döda för det jobbet”. Jobbet visar sig vara betydligt mer krävande än Andrea någonsin kunde föreställt sig. Den bitchiga moderedaktören Miranda Priestly för en av New Yorks mesta modetidning” Runway Magazine” har enorma krav på sin assistent. Bland annat att vara tillgänglig 24/7  – typ – samt att kunna tyda de kryptiska odefinierbara meddelanden som ges av Miranda, ungefär som att veta telepatiskt vilka Mirandas behov outtalade behov är till perfektionism och på samma gång få erhålla bitande sarkasm, ironiska kommentarer och nedvärderande av dels arbetsprestationen som den egna personen.

Lauren Weisbergers bok Djävulen bär Prada är ligger till grund för filmen med samma namn där Meryl Streep spelar en bitchig chef inom moderedaktör. Filmen gjorde att jag blev intresserad av boken ifråga. I går såg jag fram emot att läsa Laurens bok men blev sorgligt besviken. Hur boken kunde bli till film är för mig en gåta, men å andra sidan skall jag inte tycka för boken blev inte utläst. De fem första sidorna fångade mig inte, men jag fortsatte trots det, efter 70 sidor var jag smått irriterad över Andrea Sachs litterära karaktär men fortsatte idogt. Det dröjde dock 200 sidor in i boken då jag först gav upp – det var då Andrea Sachs blivit utskälld för att ha hämtat lunch till sin omöjlige chef då de visar sig att chefen varit iväg på lunch och det skulle väl ändå Andrea förstått, ja knepigt så de förslår. Men skummade vidare för närjag väl påbörjat vill jag ändå veta slutet.

Dock upptäcker Andrea att slitet inte uppväger drömmen och rekommendationen av Priestly som skulle leda till ett garanterat arbetet som redaktör, att sälja sin själ till djävulen, är helt enkelt inte värt det. Att klara av kraven från en oerhörd krävande grinig och irriterande chef samt samtidigt att ständigt bli förolämpad, förnedrad och förödmjukad måste sannerligen var inte något Andrea egentligen ville och då det slutligen brister är det då det endast återstår ca tre veckor av det otroligt krävande året.

Nej Boken fastnar inte och tar inte tag i mig någon gång. Kanske har det negativa intryck jag fick av pocketboken något att göra med den enormt finstilta typografin – sättningen – pocketboken är skriven i, men knappast troligt.  Jag är mest irriterad över hur otroligt korkad Andrea verkar som tillåter sig själv att göra det hon gör, att bli en sorts livegen – en slav – som trots att hon ogillar sitt arbete så till den milda grad att hon benämner chefen Djävulen själv. Med det i åtanke förbryllar det mig att hon ändå fortsätter sitt slit för den gyllene ett-årsreglen skull som skulle kunna rendera henne fortsatt arbete inom den journalistiska genren. Det som förbryllar mig mest är hur Andrea som redan tidigt i boken har så svårt för sin chef och hennes nycker ändå fortsätter jobba för henne. Hennes chef ogillar jag i det enormaste, (osympatisk, nedvärderande, egotrippad).

Bokfakta:
Weisberger, Lauren. (2006). Djävulen bär Prada. Stockholm: Norstedts pocket. ISBN 978-91-7263-859-4.394 s. [eget pocketex]

Där regnbågen slutar av Cecelia Ahern

Rosie och Alex har alltid varit bästa vänner. Den började då de var fem och fortsatte under åren då de växte upp, bildade familj, och drömmar gick i kras. Där regnbågen slutar är skriven i brevform, och beskriver deras korrespondens från de allra första meddelanden, via e-post och längre brev. De båda har varit varandras stöd och delat allt: hemligheter, födelsedagar, fyllor Alex familj flyttar till USA när han just fyllt 18 ett år var det tänkt att Alex komma hem till Irland för att gå med Rosie på hennes studentbal, men han missar flyget och Rosis egna planer på att börja studera Hotel Management i Boston går om intet. Ödet för dem båda på en annan väg men trots det lyckas Rosie och Alex hålla kontakten. Missförstånd, omständigheter och ödets nycker håller dem isär. Åren avstånden och nya hinder sätter ständigt vänskapen på prov. Rosie funderar om det är meningen att de enbart skall vara mer eller om deras känslor för varandra är starkare än så och likaså går Alex på sitt håll.

Boken är skriven i brev-form, från det att Alex och Rosie träffas då de är fem och fram tills de 50 med egna barn. Just formatet den skrivs gjorde det lite svårt för mig att ta till mig boken, därav endast 3 stjärnor. Berättelsen om de två vännerna och deras vänskap är hjärtevarm lättläst berättelse. Charmfull berättelse om vänskap och relationer och ödets nycker

Författare:  Ahern, Cecelia
Förlag:  Bazar förlag
Utgivningsår:  2006
ISBN: 9170280614
Hemsida: Cecelia Aherns hemsida.

[bilblioteksex]

Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Där regnbågen slutar av Cecelia Ahern