Mellan stolar

Då FK har ett synsätt att se på arbetsförmåga och AF ett annat kan det bli att individer med sjukpenning/sjukersättning som kräver anpassad arbetsmiljö och anpassade arbetsuppgifter ändå hamnar mellan stolar eller ännu värre bollas mellan myndigheterna beroende på att ingen tar något direkt ansvar kring den försäkrades fortsatta förvärvsliv på arbetsmarknaden. Hur skall individen kunna få ett arbete om sjukdom lett till funktionsnedsättning och arbetsoförmåga som kräver särskild anpassning när det är så svårt att få anpassat arbete eller hjälp med att anpassa arbetet som nyanställd eller ens som redan anställd.

Jag tror att de tidigare årens handläggning av sjukärenden hos FK där många individer ”glömts bort” i pappersexercisen medfört denna hårddragning som vi nu hör och läser om i media. För att få ersättning via vårt sjukförsäkringssystem skall vi ha en godkänd diagnos som i sig leder till arbetsoförmåga och specifikt relaterat till det arbetet. Här ser jag att regelverket blivit hårdare just när det gäller bedömningen av arbetsförmågan och på bekostnad av individen som kanske i slutändan får ut på den reguljära arbetsmarknaden utan en riktigt rehabilitering.

Förvisso är det så att FK skall bedöma arbetsförmågan utifrån varje nytt arbete och den arbetsmiljö den försäkrade [df] finns i. I praktiken ser jag då det som att det både arbetsgivare, Arbetsförmedling och Försäkringskassan ser till arbets- prestation istället för den samlade kompetens med förmågor df har. Vi vet redan nu att skillnaderna i bedömning där Arbetsförmedlingen ser till anställnings- barhet och Försäkringskassan till begreppet arbetsförmåga i många fall kan bli missvisande. Att åstadkomma en samsyn kring arbetsförmågebegreppet kommer att vara mycket svårt en lång tid framöver dels med tanke på utredningen kring arbetsförmågebreppet. Men också med tanke på den tid det tar att få ut nya begrepp som grund för en bra likartad syn på arbetsprestation och mål för samverkan.

Finns det en verklighet för de personer som inte klarar av det tuffa tempot och ett arbete på 100%? Jag har funderat över det här med med kollisionen mellan FK’s arbetsförmåga (generell arbetsförmåga) som begrepp som styr FK’s verksamhet och anställningsbarheten (specifik arbetsförmåga) som AF bedömer efter.

Tänk scenariot kring en långtidssjukskriven arbetssökande där det krävs särskild anpassning av arbets- miljön. OM den försäkrade [df] av FK anses ha arbetsförmåga men däremot inte av AF och AF ändå tummar på reglerna då står df där utan  försörjning och kanske inte ens ersättning från Aarbetslöshetskassa.  Har df dessutom varit inom systemet mer än fem år gäller att den df med nya sjukförsäkringen blir nollklassad. Därför måste df dels uppfylla nya villkor för a-kassa och tjäna in ny sjukpenninggrundande inkomst (sgi) det vill säga arbeta 87 dagar för att få sjukpenning grundad på månadslönen denne har (den nya).

Risken är väldigt stor här att individen hamnar utanför och måste vända sig till kommunen för socialt försörjningsstöd. Utanförskapet blir än vidare och djupare, ekonomiskt och socialt är sjukförsäkringen ett skydd vid sjukdom men fungerar dåligt med dagens hårda villkor och tolkning av vad sjukdom är. I realiteten blir människan liten och inte en individ som FK/AF arbetar med utan snarare ett fall, en siffra, där respektive myndigheter arbetar mot sina egna regler och tolkningar av densamma och emellan står individen – mellan stolar – och myndigheter.

Inspiration:
Regeringskansliet (2008). Arbetsförmåga. En översikt av bedömningsmetoder i Sverige och andra länder. Delbetänkande av Arbetsförmågeutredningen. SOU 2008:66. Stockholm: Fritzes.
Tengland, P – A. (2006). Begreppet arbetsförmåga. IHS Rapport 2006:1, Institutionen för hälsa och samhälle: Linköpings högskola/Hälsa och samhälle: Malmö högskola.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Arbetsförmedlning, Försäkringskassan, arbetsförmågebegreppet, sjukdom, hälsa, mellan stolar, anpassat arbete

Mindfulness – ett sätt att vara

En kinesisk visdom säger ”När vägen tar slut förändra dig då. När du har föränd­rats tar du dig igenom”. För det mesta är det svårt att förändra koppen, den är liksom svår att bygga om, men vårt sinne kan vi förändra, där finns möjligheter. Vi kan inte förändra världen, men däremot vår reaktion på den vilket också påverkar vårt handlingsmönster.

I Bergs bok: Smärtförvandling. Om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter dem, skriver han:

”Vi känner inte själva verkligheten, vi måste göra oss en egen tolkning av den. Var och en får hålla sig med sin version av verklighet och den skiftar och förändras under hela livet. Den modell av världen som vi reagerar på finns inom oss och ingen annanstans.”

Mindfulness är en meditationsteknik som antas kunna minska flera olika kliniska och icke-kliniska problem inklusive stress. Enligt läkartidningen är korttids- effekterna av mindfulness­meditation på friska personer överlag positiva, vilket antyder att meditationen kanske kan förhindra insjuknande i stressrelaterade tillstånd. Det finns ännu inga publicerade studier som stöder detta förmodande, och behovet av studier över längre tids förebyggande åtgärder är uppenbara.

Mindfulness som stressprevention

Mindfulness eller medveten närvaro, att leva i nuet, innebär att vi hittar ett tillstånd inombords där vi för en kort stund inte är låsta av vår situation. Exempelvis när vi lagar mat och stannar kvar i den stunden, tänker enbart på vad vi gör här och nu, på den maten i den stunden och låter vår simultankapacitet ligga i idé. Vi låter vår hjärna vila i ögonblicket och gå helt upp i det vi gör för stunden. Ett annat exempel är när vi går en promenad, där vi njuter av ögonblicket, av varje sekund av det gröna växternas läkande effekt, vi är där,
här och nu.

I teorin låter det enkelt men är inte helt lätt att göra i verkligheten. Medveten närvara handlar om att vi för ett ögonblick får möjlighet att komma i kontakt med vårt inre jag i form av vad vi tänker och känner. Att tänka på det som varit, eller ens framtiden genererar energiläckage på sådant vi inte kan påverka. Att oroa sig för framtiden eller tänka surt om det som varit är ett slöseri med energi. Genom att vara medvetet närvarande lär vi oss att acceptera och bearbeta obehagliga känslor. Vi får också ett nytt perspektiv på den situation vi befinner oss i vilket gör att vi lättare kan hantera den.

Mindfulness är ett sätt att vara som innebär att man tränar förmågan att vara närvarande i nuet. Varför bör vi göra det? Jo, det är i nuet som vi styr vi våra liv, vi kan inte göra något åt det förgångna, det som varit och heller inte framtiden, men nuet har vi möjlighet att få kontroll över.  Medveten närvaro handlar om att vi uppmärksammar vårt handlande men framförallt det kognitiva – det vill säga våra tankar men också våra känslor och hur det påverkar oss i vardagen.

Mindfulness – en form av coping
Mindfulness kan ses som en copingstrategi, där vi genom träning av uppmärk- samheten och förmågan att vara medvetet närvarande, på sikt kan få positiva konsekvenser för hur man kan hantera både känslor och tankar så kallad känslo- fokuserad coping/emotionell coping. Det är enbart det att vi tänker som är av betydelse i mindfulness-meditationen. Det vil säga inte innehållet i våra känslor och tankar eller ens i vilket sammanhang vi tänker/ känner som vi gör. Mindfulnessträningen går ut på att träna vår förmåga att medvetet vara uppmärksam utan att tolka, värdera och försöka förstå sammanhangen intellektuellt.

Mindfulness kan också vara en grund för utvecklandet av andra copingstrategier än de man haft tillgång till tidigare.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om medveten närvaro, coping, stressprevention, meditation, mindfulness

Inspirationskällor:
Berg, E. (2002). Smärtförvandling. Om den långa smärtans onda cirklar och hur man bryter dem. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02243-3.
Läkartidningen. Mindfulnessmeditiation, nygammal metod för att linda stress

Andra copingstrategier

Förutom mindfulnessträningen som copingstrategi finns det en hel del andra metoder. Coping är ett samlingsnamn för olika strategier – kognitiva och emotionella strategier – som används av en person för att klara av, tolerera, reducera eller minimera yttre och inre krav samt konflikter mellan dessa båda.

• Fysisk coping – sömn, massage, beröring, rörelser – all form av motion
• Hjälpsökande coping – stöd i olika former, socialt och professionellt, stödgrupper.
• Kunskapssökande coping – Informationssökande
• Kompensatorisk coping – olika strategier för att kompensera ett funktionshinder et etera (det som vi hsk gör hela tiden….).
• Gestaltande coping – teckna, måla, drama
• Verbal coping (samtal).

Helen Keller

Helen Keller är den kvinna i historien som jag fascinerats mest av. Döv såväl som blind lyckades hon med vad många av oss inte ens skulle ha drömt om ifall vi själva befunnit oss i hennes situation. För några dagar sedan läste jag att en staty av henne uppförts som minne utanför the Capitol, i Washington. (USA). Statyn efterliknar det ögonblick som hade som störst betydelse i hennes liv, då hon vid sju års ålder förstod innebörden av water [vatten]. Det är då hennes vän och ständiga följeslagare – lärarinnan Anne Sullivan förklarade ordet genom att exemplifiera det i praktiken där hon fick känna på vattnet vid en vattenpump. Ögonblicket förändrade Helen från en flicka som hade svårt att förmedla sig med sin familj till en vetgirig flicka som fullkomligt sög i sig kunskap genom det dövblinda hand-mun-systemet och senare braille-skrift.

Helen Keller, föddes 27 juni 1880 i Tuscumbia, Alabama, USA  i en välbärgad familj där fadern var Kapten drabbades av en febersjukdom då hon var 19 månader vilket berövade henne hörseln såväl som synen. Det faktum att Kellers föräldra hade ekonomiska förutsättning bidrog säkert till hennes möjligheter att nå de mål hon hade. Då bland annat blinda samt döva på den tiden betraktades som underlägsna den övriga befolkningen så fascinerades många av Kellers framsteg och hon var en inspiration för många.

Vid Perkins-institutet gav man uppdraget att försöka öppna Keller till den endast tjugo år gamla lärarinnan Anne Sullivan, vilket var början till ett 49 år långt samarbete. Sullivan var själv synskadad och en av Laura Bridgmans bästa vänner. Sullivan begärde och fick faderns tillstånd att isolera dottern från den övriga familjen i en liten stuga. Sullivans första mål var att få fram disciplin i den bortskämda Helen. Sullivan använde Samuel Howes metoder, och genom att i Helens hand rita symboler för olika föremål i deras närhet kunde den närmast utmattade Sullivan känna hur deras kontakt förstärktes. Wikipedia

Helen Keller tog en examen i litteratur vid Radcliffe. Det anmärkningsvärda anser jag ändå vara att Helen läste efter samma regler vid Radcliffe som de övriga studenterna – normal studietakt. Hon har beskrivit sitt collegeliv som långtråkigt eftersom hon inte hade tid med att umgås med sina studiekamrater. Trots sina funktionshinder tog Helen en Bachelors of Arts-examen (1904) i engelsk litteratur med betyget ”berömlig i engelska språket”. I sanning en bedrift, med tanke på alla den extra energi hon måst ha lagt på studierna. Hon lämnade Radcliffe med kunskaper i grekiska, latin, tyska och franska. Senare lärde hon sig också italienska. Dessutom hann hon med att skriva ett stort antal böcker och kunde bland annat Brailleskrift på fyra olika språk.

Det är säkert få på vår jord som har räknar med att fara jorden runt, bland annat till Japan och  Nya Zealand trots sitt funktionshinder, eller skall jag skriva tack vare.  I många år arbetade hon aktivt i American Foundation for the Blind. Där hon höll föreläsningar, talade vid lunch- och middagstillställningar och deltog i mottagningar med syfte att skaffa bidragsgivare i gengäld försörjde föreningen henne. Hon beklagade att hon inte kunde arbeta för både de blinda som de döva.

I boken Min värld, som gavs ut 1909 beskriver hon hur mycket hon upplevde och lärde sig av en människa bara av att ta i hand. Att hennes dövblindhet inte begränsade henne, hon kände och märkte så mycket bara av sina andra sinnen. Helen Keller dog närmare 30 år efter sin ledsagare Anne Sullivan, den 1 juni 1968. Hennes sätt att tänka var den att hon hellre var helt blind snarare än döv, och hon betraktade dövheten som den värre olyckan därför att att vara blind gjorde kontakten med tingen med svårare medan att vara döv tog bort kontakten med människorna.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Helen Keller, funktionshinder, dövblind

Källor:
Keller, Helen. (1909). Min värld. Stockholm: Geber Förlag. 134 s.
Bildkälla: http://sv.wikipedia.org/wiki/Helen_Keller

Vårt sociala samspel

Arbetslivet är en viktig social arena dels för att främja personens självförverkligande, självbestämmande och inflytande. Men också relaterat till de sociala nätverk som är så betydelsefulla för att etablera och förbättra egenvärdet samt den sociala kompetensen i interaktionen med våra medmänniskor. Social färdighetsträning blir också ett verktyg som ett led i den vardagliga psykosociala rehabiliteringen till upplevelsen av förbättrad livskvalité. Social kompetens har blivit ett honnörsord och en förutsättning för att kunna klara sig i arbetslivet. Att veta hur vi anpassar oss till rådande situationer lär vi oss i samspelet med andra. Vår identitet skapas i samspel med omgivningen och också vårt välbefinnande med tanke på den betydelse vårt sociala samspel har.

Boken Att leva med psykiska funktionshinder – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser belyser flera olika aspekter kring behandling och vardagsliv. Det jag finner mest intressant är just detta kring interaktionen och socialiseringen som en del i att få ett fungerande vardagsliv genom att skapa aktivitet och delaktighet. Alla individer mår bra av att ha sociala kontakter, för den med psykiskt funktionshinder blir relationerna svåra att klara av men också att initiera på grund av de stigmatiserande stereotypa föreställningarna och den negativa klang funktionshindret medför.

I kapitlet om vardagsliv framgår det att det psykiska funktionshindret aktualiseras först i relation till eller i det dagliga livet, där autopiloten slutar fungera och mönstren och rutinerna som finns i vardagens olika sysslor helt plötsligt börjar bli övermäktiga. Betydelsen av att skapa ett vardagsliv i rehabilitering står i stark kontrast till svårigheterna i att få in en fot på arbetsmarknaden. Paradoxalt nog är det just det att få in en fot i samhället genom arbetsliv och sociala interaktioner som är det så svårt på grund av funktionshindret.

De negativa mönstren i att vara marginaliserad spär också på och blir därmed en nedbrytande kraft i att det dagliga livet till slut saknar struktur – det blir ingen balans mellan fritid eller aktivitet. Bejerholm & Eklund poängterar i kapitel sex att det viktiga i behandlingsarbetet är att utgå ifrån det liv personerna själva har i deras reella liv och inte utifrån den sida de visar upp som patient i vårdmiljö. I alla rehabiliteringsprogram bör det därför utgå ifrån principen om individanpassad rehabilitering där brukaren/patienten sätts i centrum utifrån dennes förutsättningar. “Det är inte patienten som skall passa in i ett färdigt program, utan det är de professionella som skall understödja den enskildes kapacitet”.

Bokfakta:
Brunt, D., & Hansson. L (red). (2005). Att leva med funktionshinder – livssituation och effektiva vård- och stödinsatser. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03316-8. 320 s.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om social kompetens, sociala relationer, socialisering, stigmatisering

Störst av allt är kärleken

Kärlek är ett ämne som berör, vi skriver om det, sjunger, komponerar visor, musikstycken och serenader. Många av oss har säkert hört talas om att tro och hopp består, men störst av allt är kärleken. Har ni någonsin undrat var det kommer ifrån?

I Första Korinthierbrevet trettonde kapitlet finner jag de ord om kärlek jag läst här och där, ord avskiljda från varandra utan hela sin kontext.

Kärlekens Lov

Om jag talar både människors och änglars språk men saknar kärlek, är jag bara ekande brons, en skrällande cymbal.

Och om jag har profetisk gåva och känner alla hemligheterna och har hela kunskapen, och om jag har all tro så att jag kan flytta berg, men saknar kärlek, är jag ingenting.

Och om jag delar ut allt jag äger och om jag låter bränna mig på bål, men saknar kärlek, har jag ingenting vunnit.

Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.

Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen någon ont.

Den finner inte glädje i orätten, men gläds med sanningen.

Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar, den.

Kärleken upphör aldrig. Den profetiska gåvan, den skall förgå. Tungotalet, det skall tystna. Kunskapen, den skall förgå.

Ty vår kunskap är begränsad och den profetiska gåvan är begränsad.

Men när det fullkomliga kommer, skall det begränsade förgå.

När jag var barn, talade jag som ett barn, förstod som ett barn och tänkte som ett barn. Men sedan jag blev vuxen har jag lagt bort det barnsliga.

Ännu ser vi en gåtfull spegelbild; då skall vi se ansikte mot ansikte. Ännu är min kunskap begränsad; då skall den bli fullständig som Guds kunskap om mig.

Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken.

Vägen framför andra är kärleken

Textkälla: Bibeln, Nya testamentet, Första Korinthierbrevet, kap 13. Om kärlekens lov, Kärleken fram andra. Ur 1981 års bibelöversättning. ISBN 91-970058-6-X.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om andlighet, kärlek, bibeln, tro, hopp

crisp-tokiga svarta fåret-fans

Förra hösten  fick jag en underbar röd/svart halsduk i Svarta fårets garn Crisp.  Nu när jag själv stickar julklapps-halsdukar föll valet lätt på samma garn, särskilt med tanke på alla de färgval som finns. För mig som nybörjare skall det vara enkelt och sticka och halsduken som finns beskriven på garnbanderollens baksida är just enbart räta, en oerhörd lättnad för en novis som jag själv.

I förrgår skickade min stickande väninna dessutom en blänkare om att Svarta fåret har en kupong där kunden ges 20 kr i rabatt vid inköp av ett nystan crisp i ett stort antal butiker i Sveriges avlånga land. Kupongen gäller till och med november och så klart jag kommer att nyttja erbjudandet, ännu har jag ytterligare lite julklappsgarn att inhandla.

Änglars visdom

Ambika Wauters beskriver i sin bok Änglars visdom. Gudomlig inspiration, vägledning och visdom med dess 36 tillhörande vackert illustrerade Änglakort* några av de olika områden som Änglarna har hand om. De finns i alla möjliga ”varianter” och Skyddsänglar är kanske det vi först och främst tänker på, den viktigaste för vår egen person. Men så finns det Ärkeänglar Änglaprinsar, Serafer, Keruber och många, många fler. Jag skall inte närmare gå in på vilken roll de olika änglarna har. För mig är änglarna något jag tror på och har så gjort sedan barnsben. De finns där som en vetskap att någon vakar över mig.

Änglar har anknytning till islam, kristendom och särskilt judendom men tron på Änglar gör en inte för den skull till troende och religiös – jag skulle kalla det mer att vara andlig. Änglarnas uppdrag är dels att förmedla av sin stora visdom, ge tröst och styrka och att vara inspiration för oss att hitta glädje, lugn och harmoni. Ordet Ängel har sitt ursprung från det grekiska ordet angeloi, som betyder budbärare.

Bokfakta:
Wauters, Ambika. (2005 ). Änglars visdom. Gudomlig inspiration, vägledning och visdom. Orsa: Energica Förlag. ISBN 91-85127-14-0. 112 s.+ 36 Änglakort* [Spådomskort]

Bildkälla:   Bilden googlad, texten från ett mynt

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Ambika Wauters, Änglars visdom, gudomlighet, budbärare, skyddsängel, andlighet

digitalt rosa band

Många av oss har säkert hört talas om rosa bandet så här i oktober månad då vi också får alternativa rosa varor att välja mellan genom att köpa rosa. Utöver det kan vi stödja Bröstcancerfonden genom ekonomiskt stöd på många olika sätt. Det vanligaste är det rosa bandet som finns att köpa i många butiker, exempel genom huvudsponsorerna: ICA, Lindex och Apoteket men också andra butiker och smyckesaffärer. Hela oktober är fylld av en mängd rosa aktiviteter.

Det vi framför allt ändå trots allt tänker på är årets viktigste lördagen, den rosa.  Lördagen den 3 oktober hade vi  vår Rosa Lördag vilket innebär att Sveriges handlares bidrag till kampen mot bröstcancer. Handlare och köpcentrum runt om i landet arrangerade då folk- och köpfester med Rosa Bandet i centrum.

Nästa nationella evenemang är Rosa Bandet-galan soms sänds i TV3 den 29 oktober, kl 20-22 där får vi möjlighet att ringa in våra bidrag.

Själv stöder jag Rosa band-kampanjen och Bröstcancerfonden digitalt, genom Rosa bandet giversign en signatur som följer mina e-brev. Men kan också användas i worddokument, på bloggen, ja precis var du vill.

Begreppet stress

Stress är kroppens svar på något upplevt hot. Begreppet myntades av Hans Selye på 1950-talet. Enligt Selye är stress en gemensam beteckning på alla de reaktioner som utlöses när kroppen utsätts för de olika stressorer som finns i vår omgivning och vår varda. Under 1960-talet utvecklades Selyes modell till en psykologiskt teori av psykologiprofessorn Richard Lazarus. Han betonade dynamiken i samspelet mellan människan och miljön. Vår personlighet, tankar, värderingar, attityder, miljön, vilka krav som ställs och stöd av/från andra. Vi reagerar alla olika på en och samma stressorer: krav, utmaningar, hot eller belastningar: Också olika vid olika situationer, beroende på hur vi tolkar dess psykologiska innebörd, samt vilka copingmetoder vi har [Coping är ett begrepp som används bl. a. inom stressforskningen för att beteckna individens sätt att hantera stress i olika situationer t ex anpassning till kroniska sjukdomar.]

Här i Sverige är det främst Lennart Levi som forskat kring sambandet mellan stress och hälsa, främst ur ett arbetspsykologiskt perspektiv där stress ofta förknippas med högt tempo, men också det motsatta, ett monotont arbete kan vara lika påfrestande. Den kvinnliga stressforskaren Marianne Frankenheuser belyser genom Karaseks Krav/kontroll & stöd-modell betydelsen av egen kontroll och socialt stöd i arbetslivet för att kunna hantera stress på ett positivt sätt. Där kraven i arbetet, inte leder till stress om vi samtidigt har möjlighet till egen kontroll över arbetet kombinerat med socialt stöd från arbetskamrater.

Allmänt kan man då säga att stresshormoner underlättar både den psykiska och den fysiska prestationen i en akut situation. På kort sikt är stress bra men inte då vi ständigt går omkring och känner oss stressade, som vi gör genom att alltid ha radarn uppe. En förutsättning för att stressen skall hållas inom rimliga gränser är att det råder balans mellan de krav som ställs på oss och vår förmåga att hantera kraven, men också att vi har socialt stöd från vår omgivning.

En stressupplevelse behöver inte vara negativ. Positiv stress kan uppstå när yttre förväntningar upplevs som utmaningar och när skillnaden mellan förväntning och upplevd förmåga ger upphov till lärande och utveckling. Den negativa stressen kan påverkas, inte bara genom minskade krav från omvärlden, utan också genom att vi blir fysiskt och psykiskt starkare. Känslan av kontroll minskar stressupplevelsen.

Och då kommer jag in på det här med grundspänning. Vi som hörselskadade har det oftast så att vi spänner oss för att höra, för att inte missa ”något”. Vilket resulterar i spänningsrelaterade besvär som bland annat spänningshuvudvärk, smärta och stelhet i axlar och nacke. Denna höga grundspänning är väldigt tröttande (för mig i alla fall) Den tar en massa energi och det går inte att sova bort ifrån, det är detta jag kallar den mentala tröttheten. Det viktiga här är att vi får tid för återhämtning, vila och avkoppling, för att få ner grundspänningen, oavsett om den upplevda stressen är positiv eller negativ.

Enligt Aronson/Sjögren innebär stressperspektivet att man utgår från människans förutsättningar och begränsningar . Individen skall enligt detta synsätt ha möjlighet att:

1. utöva eget inflytande och kontroll över sitt arbete,
2. i sitt arbete uppleva samhörighet med andra,
3. utveckla sin egen förmåga och yrkesskicklighet
4. uppleva sin insats som meningsfull och viktig i ett större sammanhang.

Det går knappast att undvika stress, den goda stressen behövs som ”fartgivare” samtidigt som den i sig också kan vara utvecklande. Det avgörande är att hitta balans mellan den onda och goda stressen. Och dessutom hitta vägarna så att stressen inte blir så långvarig och stark att den påverkar vår hälsa.

Läs även andra intressanta bloggares åsikter om negativ stress, positiv stress, kontroll/balans, coping, stressor – hot

→ Leave a CommentKategorier: filosoferande reflektioner

Hörselstress

En vanlig erfarenhet inom arbetspsykologin är att kvinnor måste prestera bättre än män för att bedömas likvärdiga. Här drar jag en parallell till mitt funktionshinder. Nog är det så att om inte vi själva har de kraven på oss som hörselskadade så tar vi på oss att höra minst lika bra som de normalhörande.

Att alltid lyssna aktivt och ha kroppen och öronen på ”red alert” i det aktiva lyssnandet medför ofta till kronisk stress, (långvarig stress). Vi lever som hörselskadade i de normalhörandes värld. Vi lägger pussel med ljudbitarna för att få ihop det till något begripligt tal, tillika koncentrationen och fokuseringen på den andra vid samtal och övriga omgivningen. Vi dubbelkollar och lägger energi på att inte ”missa” något. Konstant kontroll av att höra rätt. Vårt funktionshinder, hörselnedsättning, leder till ytterligare stress på grund av de olika hörselsituationer och den kontroll vi hela tiden måste ha – självpålagd eller ej – för att alltid höra.

Kan vi kalla det här hörselstress?

Det är så att dubbelarbetet och inte minst alla dessa avvägningar och bedömningar vi måste göra för att veta hur vi ska agera och bemästra en uppkommen situation i arbetet, ja faktiskt i praktiskt taget i alla situationer där vi har en social interaktion, beskrivs av A-C Gullacksen som skuggvärlden och leder till hörselstress. Kanske kan det begreppet vara ett tydligare begrepp för omgivningen att förstå vad dubbelarbetet och skuggvärlden får för resultat. Hörselstress är effekten av alla stressorer, situationer, vi ställs inför där vi behöver använda oss av våra hörselstrategier i det sociala samspelet och då det inte fullt ut fungerar för att vi skall höra i vår interpersonella kommunikation.

Hur vi hanterar de olika stressorerna beror på vår livssituation, var vi är i livet och vilken förmåga vi har att handskas, just nu, med vår hörselnedsättning, omgivning, familjeliv, sociala liv, arbetsliv osv. Det finns olika sätt att hantera den här typ av stress, olika copingstrategier – dvs hur vi hanterar yttre och inre krav- coping – bland annat genom empowerment och mindfulness.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om hörselstress, anspänning, muskelspänning, stressorer, skuggvärlden, aktivt lyssnande